if this isnt love
Slut med deppigheter nu! Whatever happens, happens.
Idag har jag legat och spytt hela dagen, skit kul kan jag lova speciellt eftersom att jag ska till sälen imorgon ehehe. Hur som, dagen har vart totalt hemsk och fylld av tårar och bråk vilket min stora kudde fått ta smällarna för, samt spya då. Hatar det här, rolig medicin man har!
ajaa, vad ska man ha på sig imorgon då när man är DJ????? aaajuste ni hörde mina kära det går bra nu!
Nu måste jag sova så jag hinner må lite dåligt innan vi åker imorgon.
världens klokaste, ärligaste och mest godhjärtade kille!
Idag har jag legat och spytt hela dagen, skit kul kan jag lova speciellt eftersom att jag ska till sälen imorgon ehehe. Hur som, dagen har vart totalt hemsk och fylld av tårar och bråk vilket min stora kudde fått ta smällarna för, samt spya då. Hatar det här, rolig medicin man har!
ajaa, vad ska man ha på sig imorgon då när man är DJ????? aaajuste ni hörde mina kära det går bra nu!
Nu måste jag sova så jag hinner må lite dåligt innan vi åker imorgon.
världens klokaste, ärligaste och mest godhjärtade kille!
ride my wild heart
You're the only shoe that fits
I can't imagine I'll grow out of it
Jag vet att jag är såå dum mot mig själv varje gång jag hamnar här igen. Jag plågar mig själv utan att veta om det är värt det, om du är värd det.
Men frågan är hur mycket man kan ge ut sig själv, hur många gånger man samlar all energi till att kämpa för förståelse. Hur många gånger orkar man samla ihop sig från ett nedfall?
Helt ärligt tror jag inte att man slutar orka. Varje gång man faller så flyger man högre när man tar sig upp igen. Och så går det om igen. Kärlekens kretslopp. Hemskt men verkligt. Sorgligt men vackert.
När det är äkta, så är det äkta. Oavsett ålder, kön, hudfärg eller avstånd. Det bara är.
Jag kan inte räkna alla gånger vi bråkat. Alla gånger vi förvandlat omvärlden till en tornado. Du spänner knogarna, jag vädjar. Du höjer rösten, jag gråter. Du stänger av, jag springer ut, för att 2 minuter senare vända om, springa upp för trapporna, kasta mig om dina armar och allt blir bra. Mamma hade förmodligen vart besviken om hon visste hur jag löste konflikterna.
Och för att vara den mest diplomatiska människa jag känner så var din stubin kort som en tändsticka vissa gångar. Och jag medger att jag älskade att pusha dig till gränsen, älskade att se dig diskutera. Du hade så mycket karisma, du brann för allt. Beundrade ditt engagemang i allt från stenhackning till bmx till kaniner. Men jag fokuserade för mycket på småsakerna, istället för att se hur mycket du försökte varje gång du sårade mig. Ville se dig brinna lika mycket för kämpandet som du gjorde för diskutionerna. Nu i efterhand ser jag att du gav mer än så. Du gav allt du kunde.
För sanningen är att jag blundade. Jag vågade inte se om du skulle kämpa eller ge upp som alla andra gånger. Fegt, jag vet, och det förstörde mycket av oss. Jag blundade för mycket och du tappade hoppet.
Det jag har starkast minne av är gotland 2009. När din mun sa att du skulle kämpa men dina ögon visade att du redan gett upp. Kunde inte förlåta till för att du gav mig det falska löftet och har fortfarande svårt att prata om det. Men jag förstår nu och det gör allting enklare. Jag ser det från ett annat perspektiv.
Anledningen till att jag inbillat mig att du vart hjärtlös är för att jag inte ville erkänna att dina handlingar var på riktigt. Men bråket vi hade i november, när du kallade mig ett hemskt ord för att jag tyckte du var respektlös, fick mig att inse att du hade rätt. Jag ville fan inte ge upp, jag hade kämpat non stop för dig i 3 år, och nu skulle jag bara kasta iväg allt? Och jag vet hur dåligt du mådde över den händelsen men förstå mig att det fick mig att inse så mycket, det var en spark i rumpan till förändring för mig. Jag är tacksam, och skäms att det krävdes något sånt för att inse. Men jag behövde det och du visste det.
Och jag växte, jag hade bara mig själv och jag lärde mig mer om mig själv än jag gjort på länge och jag gjorde saker för min skulle och jag tänkte på mina känslor istället för att alltid sätta någon annan först. Jag började inse att jag mådde bra av det här, jag såg äntligen det du långt innan mig sett.
Sen trodde jag att jag klarat det. Jag var så säker på att det betydde det, när smärtan, tårarna och tankarna var borta. Att jag äntligen var fri från det. Givetvis visade det sig bara vara acceptans, vilken jag insåg när du kom tillbaka från ingenstans.
Under den perioden hatade jag dig så mycket för vad du gjorde mot mig, för allt du lät mig gå igenom. Hade svårt att se mig själv någonsin träffa dig igen. Men du vet vad du ska säga för att lyckas nästla dig in och vips satt jag där med dig vid min sida, med din egengjorda choklad i min ägo. Det var inne på biografen jag insåg hur lugn jag var, mitt under en hemsk skräckfilm. Jag insåg hur hemma jag var. Hur rätt det var. Och när du vände dig om och viskade i mitt öra för att sen pussa mig i pannan så insåg jag hur jäkla körd jag var. Hur sinnessjukt fast jag var och alltid vart.
Men inte förrän emmas fest så slog det ned som en bomb. Bråk, passion och alkohol låg i luften och alla utom du och jag ville erkänna det. Tror aldrig du skrikit på mig så mycket som då och tror aldrig att jag vart så arg och lugn på samma gång. Äntligen öppnade du dig och i iglon insåg jag att jag kan ge allt för att fixa det här. Dum som jag är insåg jag inte hur svårt det skulle vara.
En omogen konfrontation över sms startade hela fallet och 4 dagar senare satt du på ett plan till thailand med alla mina känslor i dina händer och jag stod utan något. Var så arg att jag kokade och grät mig själv till sömns halva månaden. Kollade brevlådan varje dag fast det var jag som bad dig att inte höra av dig. Brevet var min bekräftelse. Allt jag behövde för att ta fler andetag med dig i mitt hjärta.
Och nu är du hemma och vi har startat samma samtal som vi slutade med. Jag bråkar hellre med dig än att inte prata med dig alls, men det finns fan inget värre än det här. Hur många gånger har vi inte sagt allt som vi säger, utan att komma fram till något? Lär vi oss aldrig? Eller är vi så desperata?
Jag kan säga att jag är rädd. Livrädd. Allt runtom mig faller isär, jag står vid ett vägskäl och har ingen aning om vart jag ska vända. Framtiden är som en misslyckad polaroid bild. Jag är sjuk och missnöjd. Men hjärtat är rött och varmt och skriker ditt namn. Om jag är redo att ge mig in på det här igen? Hell no. Men jag vet att jag måste ta chansen för jag kan inte leva med den här känsla i magen och den ständiga längtan.
Jag förtjänar min chans. Jag förtjänar den mer än allt, efter alla jag gett dig. Men det enda jag ber om är förståelse, att du lyssnar. Att du försöker tro på det. Är så nöjd med ett försöka, det vet du så väl. Om jag fortfarande betyder något så lita på mig. Om det du säger är sant, låt mig vara där.
Du vet att jag förstår dig. Jag förstår vad du går igenom för jag går igenom samma sak, och ingen känner dig på samma sätt som jag likt ingen annan känner mig lika bra som du. Bara en sån liten sak som kortet tyder på det, du kunde tagit vilket som helst men du valde det. Ingen delar så mycket som vi och korten på bordet så finns det ingen som du därute, tro mig jag har letat. Inte ens i närheten. Du är fantastisk, en klass för sig. Och jag avgudar det. Ser upp till det. Offrar mina klackskor för att du ska må bra, betyder det inget?
Tro på mig. Tro på mig. Låt inte rädsla förstöra igen. Följ hjärtat istället för huvudet.
Ibland måste man ta chanser. Och jag älskar dig. Det kan inte gå mer fel än vad det redan gjort.
Det här blir det sista jag gör för att försöka. En sista chans.
I can't imagine I'll grow out of it
Jag vet att jag är såå dum mot mig själv varje gång jag hamnar här igen. Jag plågar mig själv utan att veta om det är värt det, om du är värd det.
Men frågan är hur mycket man kan ge ut sig själv, hur många gånger man samlar all energi till att kämpa för förståelse. Hur många gånger orkar man samla ihop sig från ett nedfall?
Helt ärligt tror jag inte att man slutar orka. Varje gång man faller så flyger man högre när man tar sig upp igen. Och så går det om igen. Kärlekens kretslopp. Hemskt men verkligt. Sorgligt men vackert.
När det är äkta, så är det äkta. Oavsett ålder, kön, hudfärg eller avstånd. Det bara är.
Jag kan inte räkna alla gånger vi bråkat. Alla gånger vi förvandlat omvärlden till en tornado. Du spänner knogarna, jag vädjar. Du höjer rösten, jag gråter. Du stänger av, jag springer ut, för att 2 minuter senare vända om, springa upp för trapporna, kasta mig om dina armar och allt blir bra. Mamma hade förmodligen vart besviken om hon visste hur jag löste konflikterna.
Och för att vara den mest diplomatiska människa jag känner så var din stubin kort som en tändsticka vissa gångar. Och jag medger att jag älskade att pusha dig till gränsen, älskade att se dig diskutera. Du hade så mycket karisma, du brann för allt. Beundrade ditt engagemang i allt från stenhackning till bmx till kaniner. Men jag fokuserade för mycket på småsakerna, istället för att se hur mycket du försökte varje gång du sårade mig. Ville se dig brinna lika mycket för kämpandet som du gjorde för diskutionerna. Nu i efterhand ser jag att du gav mer än så. Du gav allt du kunde.
För sanningen är att jag blundade. Jag vågade inte se om du skulle kämpa eller ge upp som alla andra gånger. Fegt, jag vet, och det förstörde mycket av oss. Jag blundade för mycket och du tappade hoppet.
Det jag har starkast minne av är gotland 2009. När din mun sa att du skulle kämpa men dina ögon visade att du redan gett upp. Kunde inte förlåta till för att du gav mig det falska löftet och har fortfarande svårt att prata om det. Men jag förstår nu och det gör allting enklare. Jag ser det från ett annat perspektiv.
Anledningen till att jag inbillat mig att du vart hjärtlös är för att jag inte ville erkänna att dina handlingar var på riktigt. Men bråket vi hade i november, när du kallade mig ett hemskt ord för att jag tyckte du var respektlös, fick mig att inse att du hade rätt. Jag ville fan inte ge upp, jag hade kämpat non stop för dig i 3 år, och nu skulle jag bara kasta iväg allt? Och jag vet hur dåligt du mådde över den händelsen men förstå mig att det fick mig att inse så mycket, det var en spark i rumpan till förändring för mig. Jag är tacksam, och skäms att det krävdes något sånt för att inse. Men jag behövde det och du visste det.
Och jag växte, jag hade bara mig själv och jag lärde mig mer om mig själv än jag gjort på länge och jag gjorde saker för min skulle och jag tänkte på mina känslor istället för att alltid sätta någon annan först. Jag började inse att jag mådde bra av det här, jag såg äntligen det du långt innan mig sett.
Sen trodde jag att jag klarat det. Jag var så säker på att det betydde det, när smärtan, tårarna och tankarna var borta. Att jag äntligen var fri från det. Givetvis visade det sig bara vara acceptans, vilken jag insåg när du kom tillbaka från ingenstans.
Under den perioden hatade jag dig så mycket för vad du gjorde mot mig, för allt du lät mig gå igenom. Hade svårt att se mig själv någonsin träffa dig igen. Men du vet vad du ska säga för att lyckas nästla dig in och vips satt jag där med dig vid min sida, med din egengjorda choklad i min ägo. Det var inne på biografen jag insåg hur lugn jag var, mitt under en hemsk skräckfilm. Jag insåg hur hemma jag var. Hur rätt det var. Och när du vände dig om och viskade i mitt öra för att sen pussa mig i pannan så insåg jag hur jäkla körd jag var. Hur sinnessjukt fast jag var och alltid vart.
Men inte förrän emmas fest så slog det ned som en bomb. Bråk, passion och alkohol låg i luften och alla utom du och jag ville erkänna det. Tror aldrig du skrikit på mig så mycket som då och tror aldrig att jag vart så arg och lugn på samma gång. Äntligen öppnade du dig och i iglon insåg jag att jag kan ge allt för att fixa det här. Dum som jag är insåg jag inte hur svårt det skulle vara.
En omogen konfrontation över sms startade hela fallet och 4 dagar senare satt du på ett plan till thailand med alla mina känslor i dina händer och jag stod utan något. Var så arg att jag kokade och grät mig själv till sömns halva månaden. Kollade brevlådan varje dag fast det var jag som bad dig att inte höra av dig. Brevet var min bekräftelse. Allt jag behövde för att ta fler andetag med dig i mitt hjärta.
Och nu är du hemma och vi har startat samma samtal som vi slutade med. Jag bråkar hellre med dig än att inte prata med dig alls, men det finns fan inget värre än det här. Hur många gånger har vi inte sagt allt som vi säger, utan att komma fram till något? Lär vi oss aldrig? Eller är vi så desperata?
Jag kan säga att jag är rädd. Livrädd. Allt runtom mig faller isär, jag står vid ett vägskäl och har ingen aning om vart jag ska vända. Framtiden är som en misslyckad polaroid bild. Jag är sjuk och missnöjd. Men hjärtat är rött och varmt och skriker ditt namn. Om jag är redo att ge mig in på det här igen? Hell no. Men jag vet att jag måste ta chansen för jag kan inte leva med den här känsla i magen och den ständiga längtan.
Jag förtjänar min chans. Jag förtjänar den mer än allt, efter alla jag gett dig. Men det enda jag ber om är förståelse, att du lyssnar. Att du försöker tro på det. Är så nöjd med ett försöka, det vet du så väl. Om jag fortfarande betyder något så lita på mig. Om det du säger är sant, låt mig vara där.
Du vet att jag förstår dig. Jag förstår vad du går igenom för jag går igenom samma sak, och ingen känner dig på samma sätt som jag likt ingen annan känner mig lika bra som du. Bara en sån liten sak som kortet tyder på det, du kunde tagit vilket som helst men du valde det. Ingen delar så mycket som vi och korten på bordet så finns det ingen som du därute, tro mig jag har letat. Inte ens i närheten. Du är fantastisk, en klass för sig. Och jag avgudar det. Ser upp till det. Offrar mina klackskor för att du ska må bra, betyder det inget?
Tro på mig. Tro på mig. Låt inte rädsla förstöra igen. Följ hjärtat istället för huvudet.
Ibland måste man ta chanser. Och jag älskar dig. Det kan inte gå mer fel än vad det redan gjort.
Det här blir det sista jag gör för att försöka. En sista chans.
All the right moves
läkarbesöket gick bra, gick därifrån med tungt hjärta och som en ny människa. blev en av de som lider av en sjukdom på trettio minuter.. men imorgon får jag min medicin så hoppas den fungerar och att jag blir bättre snart för jag är så trött på det här att jag spricker snart! men har så underbara vänner som jag vet inte låter mig fastna i den här svackan <3
men känner mig ganska tom på ord, är ganska svårt att ta in och känns inte riktigt verkligt så lär väl komma som en bomb vilken dag som helst, men får va glad att de äntligen hittade något så jag kan få hjälp.. :) men ska inte tynga ned min lilla kära blogg med detta mer!
imorgon ska jag träffa micha och skitsnacka lite, sen på torsdag blir det sälen och på fredag ska jag träffa bästa pettssssooon:) sen blir det helg, har lovat mig själv att inte gå ut den här helgen på grund av hur jag mår men kom på mig själv med att planera vad jag ska ha på mig på fredag så vi får väl se hur de går med det.... haha!
men känner mig ganska tom på ord, är ganska svårt att ta in och känns inte riktigt verkligt så lär väl komma som en bomb vilken dag som helst, men får va glad att de äntligen hittade något så jag kan få hjälp.. :) men ska inte tynga ned min lilla kära blogg med detta mer!
imorgon ska jag träffa micha och skitsnacka lite, sen på torsdag blir det sälen och på fredag ska jag träffa bästa pettssssooon:) sen blir det helg, har lovat mig själv att inte gå ut den här helgen på grund av hur jag mår men kom på mig själv med att planera vad jag ska ha på mig på fredag så vi får väl se hur de går med det.... haha!
hahahahaha
star wars
its never ooooooooook
ahtjoooooooooooo
lördags va nice många söta ansikten ute och innan det var det melodifestivalen, anna vann som säkert alla vet men ja tyckte eric skulle vunnit.
söndags vart det städdag och fotboll med tobbe och grabbarna sen vart det film, the ugly truth haha bra film.
idag har jag gjort massa ärenden med mamma och sprungit runt i centrum, träffa tobbe en snabbis och sen hem för jag fick migrän :( nu sitter jag här och ska snart käka lite chokladpuddig, fast jag egentligen inte gillar det hehe.
imorgon blir det läkaren................. dö tråkigt men måste göras. sen på onsdag ska jag mysa med mickis :D och på torsdag blir det SÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLEN hahaaaaaaaaaaa suck on that.
puss
lördags va nice många söta ansikten ute och innan det var det melodifestivalen, anna vann som säkert alla vet men ja tyckte eric skulle vunnit.
söndags vart det städdag och fotboll med tobbe och grabbarna sen vart det film, the ugly truth haha bra film.
idag har jag gjort massa ärenden med mamma och sprungit runt i centrum, träffa tobbe en snabbis och sen hem för jag fick migrän :( nu sitter jag här och ska snart käka lite chokladpuddig, fast jag egentligen inte gillar det hehe.
imorgon blir det läkaren................. dö tråkigt men måste göras. sen på onsdag ska jag mysa med mickis :D och på torsdag blir det SÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLEN hahaaaaaaaaaaa suck on that.
puss
hung up
tjeena gullisar.
igår va nice, mer behövs inte tilläggas! vaknade halv 8 imorse och då var det bara hoppa upp, har vart på en jätte lång promis med min älskling och sen har jag glott let's dance och bygglov (matte <3 hehe)
snart kommer min käre bror hem och så ska vi bestämma middag då resterande delen av familjen schefström von rahmel är ute på en bondgård tills imorgon!
sen blir det melodifestivalen och så kommer nog karlis hit, efter det ska vi ut och fira kissrobin.
puuss
igår va nice, mer behövs inte tilläggas! vaknade halv 8 imorse och då var det bara hoppa upp, har vart på en jätte lång promis med min älskling och sen har jag glott let's dance och bygglov (matte <3 hehe)
snart kommer min käre bror hem och så ska vi bestämma middag då resterande delen av familjen schefström von rahmel är ute på en bondgård tills imorgon!
sen blir det melodifestivalen och så kommer nog karlis hit, efter det ska vi ut och fira kissrobin.
puuss
lovesick
värdelöst
Det är ju helt värdelöst att sakna någon.
I tisdags var jag barnvakt åt emmi igen, men denna gång hemma hos dom. Hade lite små migrän innan men bet ihop och det gick riktigt bra, aros var hemma också men han var lugn haha:)
Sen trillade familjen in en efter en, så jag och ivana tog aros och emilija på en promenad och sen glodde vi tv och drack kaffe.
Kom hem vid 12 och slockna på en gång haha.
Igår var jag hos läkaren, sen hämtade vi emmi och så vart det kloklippning för beyla. Var barnvakt i några timmar innan mille kom och hämtade henne, då vart det tvättstugan och efter det gick jag och moa och handlade lite, sen vart det middag och percy jackson med familjen. Bra film men kändes som om något fattades? Men tror alla är lite småkär i han nu ;)
Idag ska jag inte göra någonting!!!! :) första lediga dagen då jag inte har något planerat så ska bara krya på mig hihi:)
Pussis
I tisdags var jag barnvakt åt emmi igen, men denna gång hemma hos dom. Hade lite små migrän innan men bet ihop och det gick riktigt bra, aros var hemma också men han var lugn haha:)
Sen trillade familjen in en efter en, så jag och ivana tog aros och emilija på en promenad och sen glodde vi tv och drack kaffe.
Kom hem vid 12 och slockna på en gång haha.
Igår var jag hos läkaren, sen hämtade vi emmi och så vart det kloklippning för beyla. Var barnvakt i några timmar innan mille kom och hämtade henne, då vart det tvättstugan och efter det gick jag och moa och handlade lite, sen vart det middag och percy jackson med familjen. Bra film men kändes som om något fattades? Men tror alla är lite småkär i han nu ;)
Idag ska jag inte göra någonting!!!! :) första lediga dagen då jag inte har något planerat så ska bara krya på mig hihi:)
Pussis
the girl and the robot
I'm no longer in command
and people say I'm off solid ground
and you're to blame.
They dont understand, people never do.
It's confusing, I don't expect them to.
And people say that it will kill me.
and people say I'm off solid ground
and you're to blame.
They dont understand, people never do.
It's confusing, I don't expect them to.
And people say that it will kill me.
sluta aldrig tro
För ca en kvart sen fick jag ett vykort.
Snart kommer emmi, ska vara barnvakt idag igen, sen tänkte jag nog träna lite. Fast tveksamt om min sköra kropp orkar med det, men snart blir det gymkort så det måste den!
Nu ska jag sola lite på balkongen.
Puss på er alla
Måndag
Har vart barnvakt hela dagen, snart kommer ivana och hämtar emmi sen ska jag bara slappa. Min feber är hög. oja!
Fina värkänslor idag förresten. Le
Fina värkänslor idag förresten. Le
sjuk
im not over
Im not going to forget about this and im not gonna step it up.
I stand for what I do, and what I do is love.
I am lost and i stand for it, proud of it.
I stand for what I do, and what I do is love.
I am lost and i stand for it, proud of it.
capture
outta here
Vad har jag gjort i helgen då? I fredags låg jag i migrän hela dagen, sen åkte jag hem till karla och tröck i mig hamburgare och lite drinkar, sen åkte vi och mötte linn och drog till ego :) där firade vi sonny :)
Sen drog jag hem..
Imorse vaknade jag 9 pigg som en räka och tog en lång promenad med beyla i solen, sen gick jag mamma och pierre hem till ivana och mille :) sen vart de centrum med mamma bravca och emmi. Drog hem och däckade i ett migrän anfall igen, sen har jag vart avdankad resten av kvällen. Något riktigt fel på min kropp åååååååååååååh :(
Vaknade nyss så blir lite ben&jerry och vampire diaries.
Hm imorgon ska jag träffa tobbe en stund om jag mår bättre, sen blir det nog en lugn kväll..
Pussiss
Sen drog jag hem..
Imorse vaknade jag 9 pigg som en räka och tog en lång promenad med beyla i solen, sen gick jag mamma och pierre hem till ivana och mille :) sen vart de centrum med mamma bravca och emmi. Drog hem och däckade i ett migrän anfall igen, sen har jag vart avdankad resten av kvällen. Något riktigt fel på min kropp åååååååååååååh :(
Vaknade nyss så blir lite ben&jerry och vampire diaries.
Hm imorgon ska jag träffa tobbe en stund om jag mår bättre, sen blir det nog en lugn kväll..
Pussiss
i try
I may appear to be free
But I'm just a prisoner of your love
I may seem alright and smile when you leave
But my smiles are just a front, just a front
I play it off but I'm dreaming of you
I'll keep my cool but I'm feigning
But I'm just a prisoner of your love
I may seem alright and smile when you leave
But my smiles are just a front, just a front
I play it off but I'm dreaming of you
I'll keep my cool but I'm feigning
happiness overflowin
Dålig update..
Helgen då, i fredags var jag barnvakt, sen kom karla hit och vi fixade oss och åkte hem till ekwall :) vi förade där sen åkte vi till ego och körde vidare på white.
Lördagen så var jag och handlade med mamma, sen mötte jag karla och sonny i fridhemsplan, sen kom resten av tjejerna och efter det åkte vi till lazees releasefest. Var där i några timmar, träffade på andré, puffen och deras kompis HAHA från ingenstans, sen drog vi vidare till ego och sen white.
Måndagen var bara kaos och hemsk, så den vill jag inte belasta bloggen med. Men igår kom karla hit och så drog vi och kollade på robins träning, sen drog vi hem till robin och kollade på en skit läskig film "the fourth kind".
Idag skulle jag till läkaren men icke, så har bara chillat hela morgonen. Ska träffa tobbe senare :D:D
Sen ska jag mattias lära mig gitarr :) efter det blir det kanske bio med grabbarna eller utgång.
Pusssiis
Helgen då, i fredags var jag barnvakt, sen kom karla hit och vi fixade oss och åkte hem till ekwall :) vi förade där sen åkte vi till ego och körde vidare på white.
Lördagen så var jag och handlade med mamma, sen mötte jag karla och sonny i fridhemsplan, sen kom resten av tjejerna och efter det åkte vi till lazees releasefest. Var där i några timmar, träffade på andré, puffen och deras kompis HAHA från ingenstans, sen drog vi vidare till ego och sen white.
Måndagen var bara kaos och hemsk, så den vill jag inte belasta bloggen med. Men igår kom karla hit och så drog vi och kollade på robins träning, sen drog vi hem till robin och kollade på en skit läskig film "the fourth kind".
Idag skulle jag till läkaren men icke, så har bara chillat hela morgonen. Ska träffa tobbe senare :D:D
Sen ska jag mattias lära mig gitarr :) efter det blir det kanske bio med grabbarna eller utgång.
Pusssiis
my biggest mistake
i watch your life play out in pictures from afar...
Thursday
Halloooj!
Igår var jag på möte, gick helt okej... Sen åt jag lunch med en vän och sen mötte jag frida:) vi gick runt i centrum lite innan vi gick upp till mig och kollade på bröllopsfotografen. Bra film, min pluttinutti stasse var med:) hihi. Sen efter att vi käkat kom karla hit :) hjälpte henne att plugga och sen drog vi en spontan utgång, alla var superglada ute:).
Nu sitter jag här, skulle egetnligen till läkaren i morse, igen, men mådde sååå dåligt att jag inte ens kunde röra mig. Men nu är det bättre och jag ska snart möta mamma och åka och handla lite.
Varför får folk med barnvagn åka buss gratis? Någon som vet?
I miss you, love
Igår var jag på möte, gick helt okej... Sen åt jag lunch med en vän och sen mötte jag frida:) vi gick runt i centrum lite innan vi gick upp till mig och kollade på bröllopsfotografen. Bra film, min pluttinutti stasse var med:) hihi. Sen efter att vi käkat kom karla hit :) hjälpte henne att plugga och sen drog vi en spontan utgång, alla var superglada ute:).
Nu sitter jag här, skulle egetnligen till läkaren i morse, igen, men mådde sååå dåligt att jag inte ens kunde röra mig. Men nu är det bättre och jag ska snart möta mamma och åka och handla lite.
Varför får folk med barnvagn åka buss gratis? Någon som vet?
I miss you, love
